Fotosmeden
Landscape photography is the supreme test of the photographer - and often the supreme disappointment.
Ungskär på höstkanten

Långt där ute i skärgården ligger Ungskär, en ganska låg ö med en samling hus längst söderut. I flera år har jag velat ta en tur ut och bara gå omkring för att se hur det ser ut. Men varje sommar väntade jag för länge och i tidtabellen hann det bli lika glest mellan turerna som mellan framtänderna på Thore Skogman.

Men så i år gav jag mig själve f-n på att åka ut, så jag sökte rätt på ett hus att hyra för en weekend och i fredags stod jag och Cissi på kajen vid Yttre Park och inväntade båten. Det hann bli skymning innan vi var ute och det var snudd på att vi klev av på fel ö, för medan jag stod och vägde på landgången tyckte jag hamnen såg slående lik ut från besöket i somras och då var jag en dag på Utlängan och Stenshamn. Här tvingades jag avslöja för besättningen på båten att jag egentligen hörde hemma i stan när min tidigare självsäkerhet rann av och jag fick fråga var vi var. Det var ju minst lika skämmigt som det är för en man att fråga efter vägen när man kör bil, fast konsekvenserna om jag inte frågat hade varit rätt jobbiga –”äuhm Cissi…det finns nog inget hus här ute som passar till nyckel jag har”.

Väl på ön letade vi oss fram till rätt hus, ett rött hus med en blå dörr hade damen som hyrde ut huset upplyst mig om dagen innan. En kombination som var mer en regel än ett undantag visade det sig, men nyckeln passade på första försöket. En lika vanlig kombination hittade vi när vi studerade brevlådorna på ön och konstaterade att snudd på alla heter Nordström i efternamn.

Huset var råkallt inne så jag bestämde mig för att snabbt göra upp en brasa i kaminen. Veden var inburen men det saknade tändved…och yxa. Så med kökets största kniv i handen skar jag med risk för fingrar och tår ut flisor ur en rejäl klabbe och tände på. Sen hittade jag tändblocken i en garderob. Det blev en störtmysig kväll med sprakande brasa och massor med värmeljus ackompanjerad av en flaska rödvin.

Lördagen var en riktig slappedag, vi sov rätt länge, tog tid på oss i allt vi gjorde, läste böcker och bara njöt av den totala avsaknaden av ”måsten”. Vi gick en runda runt ön, eller egentligen runt öarna, för Ungskär sitter ihop med Mellanskär som sitter ihop med Lungskär och Drakskär. Lungskär har en gammal befästning som numera är raserad och plomberad men när det begav sig under krigsåren stod här 15,2 cm pjäser, vidare fanns här ett av Sveriges modernaste krigssjukhus insprängt i berg och betong. Batteriet övade sista gången 1970 och fördes ut ur rullarna 1978. Pjäserna stod faktiskt kvar ända fram till 2000-talet innan de togs bort.

Lite senare på kvällen gick jag ut själv en stund och plåtade lite i blå timmen, och ännu senare skulle vi duscha.

Nu är det så att vattnet i kranarna i huset innehåller humus, -”inte giftigt sa damen som hyrde ut”, -”men ta dricksvatten i tappkranen ute vid stenmuren” sa hon. Kan säga att även om humus hade varit hälsan själv så hade jag inte velat varken dricka eller duscha i det, det luktade gammal tång av vattnen. Detta hade dock de tappra själarna på Ungskär redan tänkt på och uppfört ett duschrum intill väntrummet nere i hamnen. Där fanns gott om kommunalt underbart klorerat vatten och bra tryck på det var det. Det önskar jag vi hade kunna säga om lyset också, men den enda lampan var och förblev svart inne i duschrummet hur vi än vände och vred på oss så den lilla nödficklampan vi tidigare hittat i köket kom till rättmätig användning.

Söndagen flöt på i samma härliga avslappnade stil, ingen brådska, mycket läsa och bara umgås. Jag ville utforska ön lite noggrannare och begav mig iväg ensam ett par timmar med kameran. Så här dagtid var det inget vidare fotoväder, himlen var ganska jämngrå men lite vyer av mer dokumentär stil hittade jag.

Vi gav en tusenlapp för en weekend inklusive sängkläder och handdukar, och även med humus i kranvattnet var det värt varenda spänn. Det var så otroligt skönt att bara koppla av, inga datorer, inget Tv-tittande, knappt mobiltäckning för surf, bara varandra och sig själv.