Fotosmeden
Landscape photography is the supreme test of the photographer - and often the supreme disappointment.
Tjurkö Nabben

Fylld av energi från lördagen innan när jag besökte batterierna Killeberget och Torumskär så styrde jag nu ut mot Tjurkös norra spets, Nabben. Jag har varit där tidigare när jag var militär i början av nittiotalet, men det enda jag kom ihåg var en större dörr i en i övrigt rätt slät stenvägg. Jag förberedde besöket med att studera Google Maps tillsammans med en rätt grov karta från dokumentet Befästningspark Karlskrona, som jag för övrigt kan rekommendera den som vill fördjupa sig mer i gamla militära anläggningar i Karlskronaområdet (Befastningspark_Karlskrona.pdf).  Dessvärre var just den röda ploppen för Tjurkö Nabben placerad i fel vik på kartan, så när vägen tillslut bara var en stig och jag passerat minst en ”endast-behörig-trafik”-skyllt så fick jag stanna bilen och knalla upp till en lokalbo som med en kratta i handen lite förvånat studerade mig. Killen visade sig vara en stockholmare, åtminstone till dialekten, men han tycktes sig minnas att det skulle finnas en berganläggning…om jag kört vidare på den asfalterade vägen bort till en vändplats…sa han med en lätt syrlig ton.

Så jag körde ut på den asfalterade vägen igen, stannade till och studerade Google Maps i mobilen och hittade nu en ganska stor mörk skugga i satellitbilden som skulle kunna vara det jag letade efter. Dessutom hittade jag ganska enkelt den gamla grupperingsplatsen för Lv 102 som var del ur den luftvärnsbataljon som hade till uppgift att sörja för luftförsvaret av örlogsbasen.

Denna körde jag dock förbi då jag först ville vara säker på att jag hittade själva Nabben. Och mycket riktigt, stockholmaren hade rätt, man fick parkera på vändplatsen och knalla ner mot Nabben och där stöter man först på den gamla köksbaracken.

Denna är i ganska dåligt skick, och alla dörrar är dessutom igenspikade eller på annat sätt förbommade. Det mest anmärkningsvärda var nog trots allt att alla rutor var hela i det i övrigt helt oskyddade fönstret i barackens norra ände.

Strax bakom köksbaracken hittar man en gammal instrumentplats bestående av ett par betongvärn.

Jag har inte hittat någonstans vilken typ av instrument som avses annat än att det är mätinstrument det rör sig om.

I ena betongvärnet kommer några kablar upp från ena hörnet, skulle gissa på att det rör sig om signalkablar men visst, kan precis lika gärna vara kraftkablar, glömde titta efter i änden :-) .

Instrumentplatsen ligger nära det gamla stenbrottet och ännu närmare, bestämt till och med utanför ett staket som ska förhindra allvarliga olyckor, så ligger ett gammalt värn av något slag. Värnet är fortfarande fyllt av gammal taggtråd.

Det hade varit roligt att kunna hitta någon form av röd tråd för Tjurkö Nabben, lite söderut ligger Lv 102 som jag skrev om längre upp, på krönet av stenbrottet ligger en instrumentplats och en observationsplats och nere i själva stenbrottet ligger ett gammalt minförråd insprängt i berget. Hade dessa delar något med varandra att göra eller råkade dom bara hamna på ungefär samma plats?

Själva minförrådet, som förövrigt nu är betongplomberat, byggdes senare om till en frontverkstad för kustartilleriet. Denna skulle tjäna som frontverkstad i händelse av krig medan verkstadsmaterielen till viss del användes även fredstid av en teknikergrupp som var grupperad på Kungsholmen. Teknikergruppen servade främst fasta förband i Blekinge och Skåne men mest tid lades trots allt på ubåtskyddet och dom ständigt krånglande ubåtsnäten och kamerasystemen i sunden in mot hamnbassängen.

I övrigt finns bevarat på Nabben ett maskinrum i betong och en gammal avfallsbod med sin typiskt höga betongfot som skulle hindra skadedjur. Här lär också stå ett matförråd någonstans, men det sprang jag inte på vid detta besök.

På väg tillbaka stannade jag till vid Lv 102 för att plåta pjäsplatserna. Har sett några av dessa typiska öppna ringar tidigare, men det som slog mig här var hur tjocka betongväggarna var.

Vilket fall som helst så stod här från början 3st 7,5cm lv-pjäser m/36, kanske den grova kalibern eller det utsatta läget var det som avgjorde tjockleken på kransen.

En fjärde pjäs tillfördes senare, men denna fick en något annorlunda betongring och pjäsen lär ha använts främst för utbildningssyften.