Fotosmeden
Landscape photography is the supreme test of the photographer - and often the supreme disappointment.
Superlånga slutartider

Jag gav mig av upp till en punkt som jag tittat ut på Google Maps redan i höstas men som jag av olika anledningar, troligen mest att jag helt enkelt glömt bort den, inte besökt förrän nu i veckan som gick. Det är en punkt som jag dessförinnan sett skymten av många gånger när jag kör från Nättrabyhållet och in mot stan precis ett par hundra meter före Sjönstaviks camping där järnvägen svänger av mer österut och vägen fortsätter söderut. Klicka på den lilla kartbilden uppe till höger på sidan så ser ni bättre var jag menar.

Där ligger ett berg som sträcker sig högre än kontaktledningarna till järnvägen och högt nog för att kunna få en vy ut mot fjärden. I vintras hade jag en tanke på att ta en låg sol medan snön skulle ligga på den frusna fjärden, men det blev varken speciellt mycket is eller snö heller för den delen.

Väl uppe konstaterade jag att det var rätt bra förutsättningar för en bild, men det var lite tråkiga moln. Molnen var där men dom var sådär lite halvstora och varken ruffa eller fina. Så jag bestämde mig för att kräma på med ett mörkt ND filter på 10 gångers exponering. Det hade dock bara gett mig 16 sekunders exponering från den 1/60 del som var normaltiden jag hade att utgå från. 16 sekunder skulle bara gett mig lite suddiga kanter på molnen. Jag skruvade helt enkelt dit ytterligare ett ND filter som ger 6 gångers ytterligare exponering och vips var jag uppe i 16 minuter.

Dom 16 minuterna gav mig dock en bild som var lite för mörk tyckte jag så jag begick det fatala misstaget att dubbla tiden istället för att bara öppna bländaren ett steg. Plus att jag nog var lite nyfiken på att se hur molnen skulle se ut efter hela 32 minuters exponering.

Förutom att det var jäkligt långtråkigt att vänta 32 minuter så blev det lite av ett antiklimax när bilden till slut poppade upp och molnen var så utsmetade att det bara såg ut som en standard mulen dag!

Hemma i Lightroom bestämde jag mig för att utnyttja himlen från 16 minuters exponeringen och förgrunden från 32 minutaren.  Vidare beskar jag bilden så jag skulle slippa så mycket som möjligt från ett mörkt parti i himlen längst upp till vänster, plus att 4x5-formatet lyfte fram själva fjärden något från all grönska. Jag öppnade upp båda bilderna som lager i Photoshop och slog ihop det bästa från båda och huvudbilden till dagens blogg var ett faktum.

Till saken hör också att 32 minuter ger vissa problem, förutom ledan att vänta just 32 minuter.

Det blir en hel del färgbrus och skulle jag fixat till bilden för utskrift i stort format så hade jag haft en hel del jobb att plocka bort små röda punkter som brusfiltret i Lightroom inte klarade av att hantera. Dock blev inte färgbruset lika framträdande i himlen på 16 minuter, så ska jag göra ett liknande foto i framtiden så tror jag på en lång exponering i himlen och en kortare på kanske en halvminut för att få rätt rörelseoskärpa för förgrunden, och sen slå ihop dom i Photoshop.