Fotosmeden
Landscape photography is the supreme test of the photographer - and often the supreme disappointment.

Hela sommaren har jag föresatt mig att kliva upp i ottan och fånga en soluppgång på sensorn. Lika säker som jag varit kvällen innan på att kliva upp tidigt lika totalt övertygad om motsatsen har jag varit när morgonen väl närmat sig.

Fördelen med vintertid är ju då att solen går upp senare och senar på morgonen allt vad det lider mot midvintersolstånd. I torsdags lovade SMHI klart morgonväder och en titt på solkalendern skvallrade om en soluppgång runt sjusnåret vilket dessutom innebar att jag skulle hinna i tid till jobbet. Klockan ringde fem på morgonen, en kvarts förhandling med mig själv (som mitt trötta jag således förlorade), en macka, en kaffe på Statoil och 20 minuters bilfärd senare traskar jag ut till den lilla fyren längst ut i Sandhamn. Utsikten är bedårande redan innan solen börjar värma upp himlen, och det är knappt någon vind alls tack och lov, för det är precis så 4 lager kläder håller den råa morgonkylan stången.

Jag hade rekat området tidigare och tyckte att den norra piren borde kunna ligga som en fin förgrund mot en soluppgång. Däremot hade jag ingen aning om att en strålkastare på fyren skulle lysa upp den norra piren, men det gjorde bara effekten snyggare tycker jag.

Så varför en soluppgång och inte en betydligt bekvämare solnedgång? Tja, i fallet med Sandhamn så hade det varit omöjligt med kvällssol då Sandhamn vetter mot just öster där solen har egenheten att gå upp och inte ner. Det finns gott om andra anledningar också såsom dagg på blad och växter vilket ger en mustigare färg, ett mjukt morgondis kan också vara önskvärt, en lugnare tillvaro med mindre folk i rörelse kan vara nog så viktigt på vissa platser.

I likhet med förra fotoutflykten så hade jag bara ett motiv att fånga från en plats även denna gång. Det är rätt kul, och med lite olika inställningar och med en timmes varierande ljus så kan resultatet variera ganska kraftigt. Bilden längst upp är favoritbilden från denna session, men de nedan är bilder jag tycker är värda åtminstone ett ”honorable mention”.

Denna bild är tagen med 158 sekunders slutartid, och därmed blir vattnet helt plant och molnen utdragna. Det som sänkte denna är de molnklumpar som liksom legat kvar, hade alla moln varit utdragna hade den blivit bättre.

Bilden ovan är tagen när solen nästan brutit horisonten och därför har himlen fått en mindre blå ton och molnen blivit grå, däremot finns fortfarande en glöd kvar närmare horisonten. Tycker dock att den inte ger samma känsla som huvudbilden längst upp.

I och med att jag köpte ny kamera så har jag objektiv med en annan filterdiameter mot min gamla kamera, så de filter jag har sedan tidigare passar inte längre. Något som jag speciellt saknat är mitt gamla ND-filter, så i förra veckan beställde jag ett nytt och denna gång köpte jag ett med lite bättre kvalitet för att förhoppningsvis slippa det envisa blåsticket som jag alltid fick justera bort.

Bättre kvalitet och större filterdiameter är exponentiellt proportionellt mot priset dessvärre, så den lilla glasbiten gick med frakt på närmare 1400 spänn!! Ett B+W ND 106 77mm blev det från Scandinavian Photo. ND106 innebär i praktiken 6 stegs exponering, tyvärr verkar det inte finnas någon standard på hur man benämner ”styrkan” i ett ND-filter, ND106 kan också anges som ND64 (1/64 dels ljusinsläpp mot öppen bländare) eller ND1.8 (optisk densitet på 1.8). Så med en normalexponering på 1/4 så kan jag få 15 sekunders exponering med ND-filtret påskruvat och därmed ex. få vatten att bli mjölkigt och slätt även i skymningsljus.

Tillbaka till Torhamn. Filtret hade legat och bränt i fotoväskan ända sedan i måndags då det landade från posten, men mitt jobb i kombination med vintertid gjorde att tiden för skymningsfotografering är ytterst begränsad i dygnets timmar. Jag körde dit i fredags eftermiddag efter jag skjutsat Matilda till ett halloweenparty, och idén att just köra till Torhamn fick jag när vi hade senaste månadsmötet i ”Fotografer i Karlskrona” hos Micke Månsson:s foto helgen innan och jag där såg en bild han tagit mot hamnpiren och fyren längst ut.

Det sköna med denna fotoutflykt jämfört med många andra var att jag hade ETT mål att få EN bra bild från EN plats som jag redan från början utsett, så jag kunde koncentrera mig helt på kompositionen. Jag ville ha med en förgrund i piren, fyren som en intressant detalj och sedan låta himmel och hav erövra resten. Med zoomen på nära max vidvinkel så tonade jag även ner öarna längs horisonten. En smula kreativitet fick mig i en position för stativet med två av benen ute bland pirstenarna och det tredje fortfarande på kajen för att därmed få maximalt med pir utan att en tråkig brygga till vänster och en vit del av piren till höger skulle komma med.

Det mörknade på ganska raskt och sex stegs exponering är himla mycket om exponeringen redan från början närmar sig sekunden, men att släta ut vattnet utan ND-filter hade inte gått då det blåste ganska mycket och havet var ordentligt ruffigt. Så 1 minut och 45 sekunder på f/11 och ISO 100 krävdes för att himlen skulle bli hyffsat ljus och övriga delar ljusa nog för att jobba vidare med hemma.

I Adobe Lightroom/Photoshop gjorde jag en svartvitkonvertering, ljusade upp förgrund och mörkade ner stenpiren. Jag la på lite briljans på stenpiren med ett nivåjusteringslager och ökade på kontrasten en aning i himlen. Lite finlir här och där och sen en skärpning så var det klart.

Hade jag fått önska så hade stenarna varit blöta och linjerna i vattnet legat bättre i samspel med himlen, men som en snabbutflykt så får jag säga att jag är mer än nöjd, och nu vet jag hur jag ska ta bilden om det regnat och spricker upp en eftermiddag när det passar att köra ut till Torhamn på återbesök.