Fotosmeden
Landscape photography is the supreme test of the photographer - and often the supreme disappointment.

Jag gjorde ett återbesök på Torhamnslandet dagen efter sälsafarit vid Olsäng. Inte så mycket för att egentligen fånga mer landskap på bild utan för att det visade sig finnas ett av dom gamla värnen från kustfronten i Truseryd.

Jag hade fått en ganska bra vägbeskrivning och styrde ut, denna gång med lite mindre brådska under hjulen. Framme öppnar sig en smått fantastisk liten oas bestående av en gammal hamn med lite båtar i olika stadier av förfall ackompanjerat av små redskapsbodar och en underbar natur. Jag beslöt mig för att börja plåta det gamla värnet som behövde lite mer ljus för att ta sig ur ett dokumenteringsperspektiv och istället spara landskapet till släpljuset blev ännu bättre.

Ksp-värn

Värnet var i väldigt bra skick exteriört

Ksp-värn

och visade sig vara värn nummer 124 i linjen.

Ksp-värn

Vid en ytlig besiktning såg värnet låst ut, men efter att ha flyttat en rejäl lövhög och alla smådjur som ev låg under så bestod låset endast av en mindre stenbumling vid dörrens fot.

Värnet visade sig vara fyllt med vatten till en 1dm ungefär och jag hade inte haft en tanke på att jag skulle behöva stövlar så jag ställde in stativet med kameran och tog ett kliv in på vad som såg ut som en sten.

Ksp-värn

Interiören var inte mycket att hänga i julgranen, men plikttroget tryckte jag av en bild och funderade därefter på varför stenen jag stod på krasade under foten. När ögonen vant sig vid mörkret i värnet så visade sig stenen vara en gammal död and!

Nu var det dags för landskapet och det var inte svårt att få uppslag till bilder.

Truseryd

Lite vass och några träd som ramar in vyn över havet med det lilla ensamma trädet ute på ett skär, kanske mer en vacker bild än en bild som egentligen säger så mycket.

Truseryd

Släpljuset började bli mer påtagligt och jag försökte fånga det i ett mindre fält av grästuvor.

Truseryd

Ännu en bild som kanske är mer vacker än faktiskt säger något speciellt, men sådana bilder är tillåtna också och tjänar som fina minnen när man återkommer till dom senare.

På väg tillbaka till bilen så ser jag dom gamla båtvraken från en annan vinkel mot när jag gick ner, och det kan faktiskt vara som att beskåda en helt ny värld när ljuset ligger så lågt som det gjorde nu.

Truseryd

Jag såg direkt att detta skulle kunna bli bra med båten liksom seglande upp mot ett böljande hav av släpande solljus, och när jag senare behandlade bilden så blev jag inte besviken.

Truseryd

Försökte med en annan komposition också där jag gav ”havet” större utrymme, men då tog ytan för mycket fokus i bilden när den blev så att säga beskuren ur sitt sammanhang genom kameran.

Truseryd ligger på ostkusten så riktigt lågt stående kvällssol hamnar bakom skog, alltså dags att köra hem.

Helgen som gick passerade lite i fotograferingens tecken, och för en gång skulle var inte huvudsyftet att plåta bunkrar.

Det började dock med en rejäl rivstart i bokstavlig mening.

Facebookgruppen Fotografer i Karlskrona hade aviserat en fotoutflykt under namnet ”Säl- & havsörnsafari”, och vem med det moderata objektivet 24-105mm att tillgå kan inte motstå den utmaningen. I princip hade jag nog behövt simma ut och skaka labb med en säl för att komma nära nog för ett jyst porträtt. Men safarits organisatör försäkrade mig att det fanns mycket annat att fota där ute.

Morgonen närmade sig och som det unikum av organisatör jag är så hade jag naturligtvis inte planerat något förrän det var lördag morgon och klockan ringde. Jag visste att vi skulle samlas på Jämjö (man är aldrig i Jämjö, alltid på Jämjö) vid OK Q8 macken klockan 10.30, för det hade jag nog sett när jag tackad ja till inbjudan. Jag visste också att vi skulle ha fika med oss, så planen jag gjorde klockan 09:00 när klockan ringde var att snooza en kvart, koka ett ägg till en äggamacka, fixa kaffe och äta frukost. Sen iväg i god tid 09:55 via Statoil, då jag glömde tanka kvällen innan, och i lugnt mak dyka upp på OK Q8 macken troligen först av alla.

Verkligheten: Kvart i tio hade jag masat mig upp och duschat. Satte mig ner och kontrollerade för säkerhet skull var vi skulle träffas, vilket mycket riktigt var OK Q8 macken på Jämjö, men redan 10:15!!! I med bönorna i kaffekvarnen, snabbt hoppa i kläderna, en torr skinkmacka med ett glas vatten, rafsa ihop kamera och stativ, hälla upp kaffet på termos och med bredsladd svänga ut från parkeringen. På väg ner från Hässlegården hör jag 10-slaget på radion, 5 över har jag på något sätt lyckats tanka fullt, och i hundranittio (förutom vid fartkamerorna) flyger jag i den gamla vinröda fokusen ut över jämjöslätten och in på macken exakt när klockan slår från kvart över till 10:16.

Resten av färden ut mot Olsäng gick i procession och i betydligt makligare takt.

Platsen där sälarna samlas ligger fantastiskt vackert i öster. Vi parkerade ända nere vid havet, visserligen i änden på en privat väg, men markägaren hade satt upp en liten minivägtull på 20kr vilket kändes helt ok, så vägen var så att säga öppen utan risk för att få hundar och svordomar efter sig. De flesta hade ordentliga objektiv och satsade på djur och fågelliv, jag (och några till) började snurra runt och leta landskap att plåta.

Olsäng

Vattnet precis utanför udden hade rätt mycket färgskiftningar vilket jag försökte fånga på denna bild. Förstärkte färgdifferensen i vattnet i Photoshops lab-läge för att försöka återskapa hur jag upplevde vattnet.

Egentligen var ju vädret inte det bästa för landskapsfotografering med en ganska högt stående sol och inga tuffa moln på himlen, men en del bilder tyckte jag blev riktigt bra iaf.

Olsäng

Som den här klassikern på ett dött träd, omöjligt att passera utan att fyra av ett skott eller två.

Olsäng

En sten med lite lavar fick bli dagens närbild, även i denna bild tryckte jag på färgerna lite försiktigt med färgseparering i Photoshops lab-läge. För den oinvigde så är lab-läge alltså inte laborations läge utan lab är en färgrymd i tre kanaler där L* är ljushet, a* är mängden magenta/rött kontra grönt och b* är mängden gult kontra blått.

Olsäng

Jag har ju en ny kamera, numera en 24x36-formatare, och med den större sensorn kommer också möjligheten till bättre skärpedjupskontroll. Samtidigt som det är en stor möjlighet så är det också inledningsvis ett problem. I bilden ovan ville jag ha en mjuk övergång i skärpa, men till skillnad från min gamla kamera där man kunde kräma på med f4 och få lagom oskärpa så blev det alldeles för kort skärpedjup med nya kameran.  Där behöver jag bygga på med erfarenhet.

Olsäng

Ett klassiskt ensamt träd är återigen aldrig fel, här ackompanjerat av en vacker stenmur.

Olsäng

Kunde inte låta bli att plåta detta uttryck av optimism inför kanske högvatten eller annalkande storm.

Olsäng

Linjer som leder in i bilden är ett säkert kort, dessutom med solen nästan i motljus som ger en gnistrande inramning. Hade varit snyggare om vindkraftverken varit i drift och varit riktade åt samma håll, men man kan inte få allt.

Strålkastarplats

Detta var faktiskt inte meningen, jag svär och lovar, hade ingen aning om att det fanns en militär lämning här ute förrän jag var på plats. Men när jag ändå var här och hade tid så passade jag på att dokumentera upp denna gamla strålkastarplats.

Strålkastarplats

Rampen där man vinschade upp strålkastaren för gruppering.

Strålkastarplats

Och vad som troligen är ett avgasrör för kraftaggregat.

Dagen avslutades med en kopp kaffe i strålande sol, och lite kort eftersnack med de övriga fotograferna. Mycket trevligt initiativ, och kanske har även jag ett något kraftigare objektiv nästa gång om ekonomin tillåter. Försökte plåta en hare som sprang över ett fällt med 105mm, men haren täckte inte många pixlar så det blev släng på det kortet…