Fotosmeden
Landscape photography is the supreme test of the photographer - and often the supreme disappointment.

Redan i höstas när jag och Cissi vandrade längs med Lyckebyån så visste jag att ytterligare utflykter var att vänta till dessa pärlor i naturen. Jag hade faktiskt inte en aning om att det fanns så mycket vilt forsande vatten så nära som längs med hela Lyckebyån. För en vecka sedan så hade vi dessutom åkt upp till Mariaforsen med Cissis barn och grillat lite korv, men då var det fortfarande ganska lite snö och isen hade precis börjat lägga sig på stockar och stenar i forsen.

Jag såg framför mig det där perfekt gnistrande vita landskapet med frost på alla träden. Fullt så perfekt blev det inte dock. I går, lördag, så lämnade jag Cissi och ett par av hennes tjejkompisar på spa i Ronneby varefter jag satte kompassen mot Johansfors. Jag visste sedan tidigare besök att just Johansfors var den minst utbyggda och samtidigt vildaste forsen, precis vad jag letade efter. Det var klar himmel och riktigt kallt i luften, men när jag närmade mig målet så började det plötsligt snöa ganska ymnigt, trots den fortfarande klart blåa himlen!...mystiskt, måste ha snöat mer norrut och att vinden uppe i atmosfären tagit snön med sig söderut. Väl framme så slutade det som tur var.

Scenen som mötte mig när jag parkerat bilen och vandrat ner till forsen var i stort sett perfekt. Solen stod lågt och lyste upp själva forsen i dess längdriktning vilket borgade för ganska bra ljusförhållande för ett panoramafoto. Frosten i träden däremot lyste med sin frånvaro, den riktigt kalla luften var helt enkelt för torr för att bli till rimfrost.

Jag monterade upp stativ, panoreringshuvud och kamera på bron som går över forsen. Var noggrann med att inte trampa i snön under stativet, vilket uppenbarligen alla andra som vandrat över bron också varit som tur var. I och med den perfekt placerade solen och att landskapet var täckt med snö så kunde jag få en exponering som funkade både för vatten, land och himmel, vilket är väldigt ovanligt när man tar en bild som ska sträcka sig 360° runt och från rakt ner till rakt upp i himmelen.

Efter panoramat så tog jag lite vanliga bilder också med varierande slutartider, tror en knapp sekund blev bäst för att fånga vattnets rörelse. Den längsta på ca 15 sekunder blev för mjölkig, dessutom gjorde det bruna vattnet att mjölken såg ganska oaptitlig ut...mer som illa doserad Oboy :) !

På vägen hem stannade jag till ett par hundra meter söderut vid Mariaforsen. Knallade ner till där ån kröker sig precis efter forsen. Även där prövade jag lite olika vinklar och slutartider, tror nog något foto blev ok. De riktigt bra bilderna där tror jag kommer till våren precis när bladen börja spricka ut i bokträden.

Det blev ytterligare ett stopp innan jag for hem. Den här gången vid Augerum kyrka. När vi gick vår vandring i höstas jag och Cissi så noterade jag ett väldigt ödsligt träd som skulle kunna bli något i ett vinterlandskap, detta träd fick sig nu ett snabbesök och några snabba skott med kameran.

Panoramat från Johansfors ligger upplagt på min panoramasida, de enskilda fotona kommer så småningom upp på fotosidan.